Jo det känns så faktiskt. Att barn bara kan vara så elaka. Ja eller elaka o elaka...Rasse lekte hela fredag hela lördagen o nästan hela söndagen med en klasskompis. Så tyckte gubben att nu ska Rasse hem o äta o klasskompisen som nästan bott hos oss . Kunde vänta en stund. Ok sa Rasse. Då sa klasskompisen att nu åker jag till en annan klasskompis.
Sedan dess har vi inte sett av killen.
Rasse frågade i dag i skolan om dom skulle leka. Nej sa denna klasskompis. Jag ska leka med W...jaha sa Rasse....ok.
Sedan cyklade han i väg till W ( som han lekt massor med tidigare) men där var ingen hemma .... Han testade att ringa till Klasskompisen men han smälde på luren x 2 innan han svarade... Jag kan inte leka.
Suck.... det tar en mor till tårar....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar